Reningsprocessen

Reningsprocessen är lite längre och mer komplicerad än vad som redogörs för här. Reningen skiljer sig också lite åt på våra två reningsverk i Malmö. För mer information kan du beställa (eller hämta hem) och läsa i Sjölundabroschyren respektive Klagshamnsbroschyren.

Mekanisk rening 

1. Inlopp. Det här är första steget på reningsverket, innan vi tagit hand om det och startat själva reningsprocessen. Själva inloppet är en pumpstation och fungerar som ett utjämningsmagasin för att utjämna flödet som normalt sett varierar från dag och natt. Vi utjämnar flödet för att kunna utnyttja värmepumparna maximalt. Vattnet till inloppet kommer från tre stora tryckavloppsledningar. Slem, fett, hårstrån och tops gör att det bildas stora fettklumpar.

2. Rensgaller. Innan vi kan släppa in vattnet i våra bassänger måste vi låta det rinna igenom stora rensgaller. I rensgallerna fastnar mycket av det skräp som folk har slängt ner i avloppet, saker som egentligen hör hemma i en papperskorg.

3. Sandfång. Luft blåses in i vattnet. Då sjunker sand och annat ner till botten där vi sedan kan ta bort den från vattnet. Sand kommer ner i avloppet när det regnar, då sköljer regnvattnet med sig sand och grus från gatorna. Sanden körs sedan till Sysav.

4. Fosforavfällning. (Kemisk rening) Järnsulfat eller järnklorid tillsätts för att fälla ut fosforn som kommer från bl.a tvättmedel. Järnsulfatet får fosforn att klumpa ihop sig.

5. Försedimentering. Här är vattnet stillastående, fosforn sjunker till botten. På botten av bassängen finns stora skrapor som vi tar bort fosforn med, fosforn går sedan vidare till slambehandlingen.

Biologisk rening

6. Aktivt slam. Biologisk rening, bassänger med mikroorganismer. Mikroorganismerna bryter ner det organiska materialet ("äter upp" det). Luft blåses in i vattnet eftersom bakterierna behöver syre. Vattnet är tjockt av slam och alldeles brunt.

7. Sedimentering. Här är vattnet stillastående, det organiska materialet sjunker till botten. En del av det går till slambehandlingen, men en del går tillbaka till aktivt slambassängerna. I aktivt slambassängerna måste det nämligen hela tiden finnas en viss halt av mikroorganismer.

8. Nitrifikation. I biobäddarna omvandlas ammoniumkvävet till nitratkväve. Vattnet rinner genom en tjock bädd och vattnet syresätts samtidigt.

9. Fastbäddsprocess för denitrifikation. Bassänger fyllda med s.k "pluttar" av plast, som ser ut som pastahjul. En kolkälla tillsätts, metanol eller etanol. På pluttarna växer bakterier som gör om nitratkvävet i vattnet till kvävgas. Kvävgasen stiger då upp i luften och försvinner från vattnet. Kvävgas är inte farlig, den finns redan naturligt i luften.

Flotation

10. Flotation. Bassänger inomhus där de sista föroreningarna tas bort. Luft blåses in i vattnet, luftbubblorna bär med sig partiklarna upp till ytan där de sedan skrapas bort. Partiklarna är rester från reningen i de andra bassängerna.

11. Utlopp. Innan vattnet släpps ut i Öresund tas värmen i vattnet tillvara med hjälp av värmepumpar. Värmen leds ut på fjärrvärmenätet och står för 15 % av Malmös fjärrvärme. Ledningen ut i Öresund slutar ca 3 km från land.

12. Slambehandling. Först förtjockas slammet så att volymen minskar. Förtjockningen fungerar ungefär som en centrifug i tvättstugor, vattnet pressas ur slammet under centrifugering. För att slammet ska kunna avvattnas måste polymer tillsättas. Slammet får sedan ligga i rötkammare i 30 dagar. I rötkammaren är det 35 oC varmt, och skadliga ämnen och bakterier bryts ner. När slammet rötas bildas biogas/metangas (metan och koldioxid) som sedan omvandlas till energi. Energin används sedan på reningsverket. Gasen kan också användas som bilbränsle. Slammet läggs på slamplatta för tillfället, tidigare användes det som gödsel.