Utvecklingen på avloppsreningsverken
Vid avloppsreningsverken gör vi hela tiden det vi ska på ett mycket bra sätt. Men vi tycker inte att det räcker. Därför jobbar vi med olika projekt för att vi ska bli ännu bättre på att påverka miljön positivt. Här är några exempel på sådant som är på gång just nu.
Vi har kvalitetssäkrat vår viktiga restprodukt
Under reningsprocessen vid avloppsreningsverken bildas rötslam som är en viktig restprodukt. Slam från avloppsreningsverk används ofta som gödselmedel (växtnäring), främst som fosforkälla, på jordbruksmark.
Slammet innehåller stora mängder biologiskt nedbrytbart material och växtnäringsämnen.
Sedan juni 2009 är avloppsslammet från avloppsreningsverken Sjölunda, Klagshamn, Källby och Södra Sandby certifierade enligt REVAQ, ett certifieringssystem för avloppsslam. VA SYD har sedan tidigare utvecklat slamhanteringsmetoder och uppfyllt alla krav enligt lagstiftning.
VAd innebär certifieringen?
Certifieringen påvisar att VA SYDs hantering av inkommande vatten och avloppsslam lever upp till specificerade krav för att uppnå en högre kvalitet och ständig förbättring. Näringsämnen återförs från stad till land för att sluta kretsloppen av näringsämnen.
Vi kan tillverka drivmedel för en bättre stadsluft
Det bildas rötgas vid reningsverken. Rötgasen används internt på reningsverken men det är även fullt möjligt att istället tillverka fordonsgas. Det är ett mycket miljövänligt förnyelsebart fordonsbränsle som är särskilt intressant för trafiken i stadskärnor. Vi har projekt i både Lund och Malmö som syftar till att få igång detta nya användningsområde för vår restprodukt.
vattnet förs över till ett modernt reningsverk
I Lunds kommun finns nio reningsverk men alla är inte byggda för att rena avloppsvattnet på ett effektivt sätt. Exempelvis finns inte möjlighet till rening av kväve vid alla reningsverk. Därför kommer en del av reningsverken att avvecklas när en ledning har byggts som kan föra över vattnet till Källby reningsverk i centralorten.
Vi effektiviserar och förbättrar reningen
Våra reningsverk kräver resurser i form av energi och kemikalier. Genom att införa och utveckla avancerad processtyrning skapar vi säkrare och mer resurseffektiva reningsprocesser. I de biologiska processerna kräver bakterierna stora mängder luft för att trivas och det gäller att styra luftningen på ett smart sätt, där bakterierna får precis så mycket luft som de behöver. Just nu arbetar vi med att utveckla vårt mät- och styrsystem för att skapa ännu bättre kontroll över luftningen, som är en stor energislukare.
Bakterierna behöver inte bara syre utan också en rad andra ämnen, bland annat kol. Beroende på processkonfiguration kan det krävas extern kolkälla och till några av våra anläggningar levereras etanol eller metanol. För att minska behovet av kolkälla arbetar vi med att producera vår egen kolkälla ur det slam som bildas i våra reningsprocesser.
Rejektvatten - det som blir kvar
Efter rötning och slutavattning skall slammet helst hålla en hög torrhalt. Det vatten som blir kvar vid avvattningsprocesserna kallar vi rejektvatten. Vid Sjölunda reningsverk arbetar vi med utveckling av metoder för att rena just denna procesström, som ofta svarar för en stor andel av belastningen på verkets biologiska reningssteg.
I den kemiska reningen försöker vi minimera dosen av fällningskemikalier. I Lund arbetar vi med att optimera den biologiska fosforavskiljningen för minska behovet av fällningskemikalier samtidigt som vi med avancerad processtyrning optimerar reningen i den avslutande kemiska reningen.